förvandling var nästan magisk. Strålande i fullmånens sken tycktes de väldiga bergen hänga öfver oss från alla sidor, liksom öfver en djup klyfta. En morgon mycket tidigt såg jag samma öfverraskande anblick. Så snart molnen skingrats, frös det mycket skarpt, men som det var lugnt, sofvo vi rätt godt.
Högst anmärkningsvärd var månens och stjernornas stegrade glans till följe af luftens fullkomliga genomskinlighet på denna höjd. Resande, som anmärkt svårigheten, att bedöma höjder och afstånd bland höga berg, hafva vanligen tillskrifvit detta frånvaron af för jemförelse lämpliga föremål; men det förefaller mig, som detta fullt ut lika mycket beror på att luftens genomskinlighet sammanblandar föremål på olika afstånd, och likaledes till en del af det ovanliga i att en utomordentlig grad af trötthet uppstår vid obetydlig ansträngning, hvarvid således vanan ställes emot sinnenas vittnesbörd. Jag är öfvertygad om, att denna luftens stora klarhet gifver landskapet en egendomlig karakter, emedan alla föremål tyckas komma nästan i ett plan, liksom i en målning eller i ett panorama. Genomskinligheten beror antagligen på den likformigt utbredda och stora atmosferiska torrheten. Denna torrhet visade sig i det sätt, hvarpå trävirke skrumpnade, såsom jag snart fann af det besvär jag fick med min geologiska hammare; vidare deraf att matvaror, såsom bröd och socker, blefvo ytterst hårda; äfvensom af att skinn och kött af djur, som omkommit under vägen, bibehöllo sig. Samma orsak måste vi tillskrifva den synnerliga lätthet hvarmed elektricitet framkallades. När jag i mörkret gned min flanellväst, såg den ut som hade den blifvit bestruken med fosfor; alla hår på ryggen af en hund sprakade; äfven linnelakan och sadelremmarne gåfvo gnistor, när man handterade dem.
Den 23 mars. — Nedstigandet på östra sidan af Cordilleran är mycket kortare och brantare, än åt Stilla hafvet; med andra ord, bergen höja sig ännu mera tvärbrant från slätterna, än från Chiles alptrakter. Ett jemt, lysande hvitt molnhaf utbredde sig vid våra fötter och dolde utsigten af de likaledes släta Pampas. Vi kommo snart in i molnbältet och kommo icke ut ur det på den dagen. Då vi vid middagstiden vid Los Arenales funno bete för djuren och buskar till bränsle, så stannade vi der öfver natten. Detta var nära öfversta gränsen för buskarne och höjden var antagligen mellan 7—8,000 fot.
Jag förvånades mycket öfver den märkbara skilnaden mellan växtligheten i dessa östra dalar och dem, som ligga i Chile; och likväl är klimatet, äfvensom jordmånen nästan desamma och skilnaden i longitud högst obetydlig. Samma anmärkning passar
