ett krigsskepp en femtio mil utanför Afrikas kust, på samma gång som en af dessa fruktansvärda dödsperioder började i Sierra Leona[1].
Ingen sydamerikansk stat har sedan oafhängighetsförklaringen lidit mera af anarki än Peru. Vid vår dervaro stodo fyra höfdingar i vapen och stredo sins emellan om öfverväldet. Om det för någon tid lyckades en af dem att få öfvertaget, så förenade de andra sig emot honom. Men dessa voro ej förr segrande, än de återigen blefvo fientliga mot hvarandra. För några dagar sedan firades högmässa på årsdagen af oafhängighetsförklaringen, hvarvid presidenten gick till nattvarden. Under det att Te Deum nu sjöngs, utvecklade regimenterna en svart fana med en dödskalle, i stället för den peruanska flaggan. Må man föreställa sig en styrelse, under hvilken ett sådant uppträde kunde tillställas, vid ett sådant tillfälle, för att uttrycka ett beslut att slåss på lif och död. Detta sakernas tillstånd inträffade på en för mig mycket oläglig tid, emedan jag derigenom utestängdes från möjligheten att få göra några utflygter strax utom stadens gränser. Den ofruktbara ön San Lorenzo, som bildar hamnen, var nästan den enda punkt, der man tryggt kunde vandra omkring. Den öfre delen, som är öfver 1,000 fot i höjd, ligger vid denna årstid (vintern), inom den lägre molngränsen och följaktligen betäckes toppen af en ymnig kryptogamisk växtlighet och några få blommor. På bergen vid Lima, på en obetydligt större höjd, är marken beklädd med mossa och bäddar af vackra gula liljor, kallade Amancaes. Detta antyder en mycket större fuktighetsgrad, än på motsvarande höjd i Iquique. Då man begifver sig norr om Lima, blir klimatet ännu fuktigare, till dess vi på stränderna af Guyaquil, nästan under eqvatorn, finna de yppigaste skogar. Likväl skall förändringen från Perus ödsliga kust till detta bördiga land ega rum ännu plötsligare på bredden af Cap Blanco, två grader söder om Guyaquil.
Callao är en smutsig, illa bygd, liten sjöstad. Invånarne både här och i Lima äro af hvarje tänkbar blandning af europeiskt, neger- och indianskt blod. De tyckas vara ett urartadt, på dryckenskap begifvet slägte. Luften är öfverfyld med stinkande ångor och den egendomliga lukt, som man märker i nästan hvarje stad emellan tropikerna, var här mycket stark. Det fäste, som motstod lord Cochranes långvariga belägring, har ett aktningsbjudande utseende; men under vår härvaro sålde presidenten malmkanonerna och började rasera vissa delar deraf. Det skäl, som uppgafs härför, var att han icke hade en enda officer, åt hvilken han kunde anförtro
- ↑ Dr. Ferguson visar tydligen, att sjukdomsgiftet alstras under upptorkningsprocessen, och att följaktligen varma och torra länder ofta äro de ohelsosammaste.
