Chamisso har beskrifvit naturalhistorien på en lagun-ö i Radack-arkipelagen och det är märkvärdigt huru mycket dess djur till antal och arter likna Keelings-öns. Der finnas en ödla och två vadare, nämligen en snäppa och en beckasin. Nitton växtarter förekomma, deribland en ormbunke; och några af dem äro desamma, som på Keelings-ön, ehuru på en så omätligt aflägsen punkt och i ett annat haf.
De långa landremsorna, hvilka bilda de små holmarne, hafva icke höjts högre, än att bränningen ännu kan uppkasta korallstycken på dem och vinden der hopa kalksand. Den fasta korallklippan på yttre sidan bryter genom sin bredd vågornas första våldsamhet, hvilka eljest på en enda dag skulle bortspola dessa holmar med alla deras alster. Haf och land tyckas här strida om öfverväldet. Ehuru landet här vunnit fast fot, anse vattnets inbyggare sina anspråk åtminstone lika goda. Öfverallt träffar man på eremitkrabbor af mer än en art[1], hvilka på sin rygg bära de skal, som de tagit från den närmast liggande stranden. Talrika hafssulor, fregattfåglar och tärnor hafva sitt tillhåll i träden, och skogen skulle med sina många bon och till följe af den lukt, som fyller luften, kunna kallas en kläckningsanstalt för sjöfågel. Hafssulorna sitta på sina simpla bon och stirra på den ankommande med ett dumt, men likväl vredgadt uttryck. Tölpen (en måse) är, såsom namnet antyder, ett litet dumt djur. Men det finnes en förtjusande fågel, och det är en liten snöhvit tärna, som sakta sväfvar på ett par fots afstånd öfver ens hufvud och med sitt stora, svarta öga med lugn nyfikenhet betraktar ens ansigte. Det fordras icke mycken fantasi, för att föreställa sig, att en så smärt och späd kropp måste bebos af någon kringirrande elfva.
Söndagen den 3 april. — Efter gudstjensten följde jag kapten Fitz Roy till nybygget, som låg en knapp mil derifrån, på en utskjutande landudde, tätt bevuxen med höga kokosträd. Kapten Ross och mr. Liesk bo i ett stort, ladulikt hus, som är öppet i båda ändarne och beklädt med mattor förfärdigade af väfd bark. Malajernas hus ligga ordnade långs med lagunens strand. Hela stället har ett öfvergifvet utseende, ty der funnos icke några trädgårdar, som röjde tecken till vård och odling. Infödingarne tillhöra olika öar i ostindiska arkipelagen, men alla tala de samma språk. Vi sågo invånare från Borneo, Celebes, Java och Sumatra. Till
- ↑ De stora klorna hos somliga af dessa krabbor äro mycket väl lämpade, att, när de indragas, bilda ett lock för det snäckskal, i hvilket krabban lefver, nästan lika fullkomligt som det, hvilket ursprungligen tillhörde blötdjuret. Man försäkrade mig, och så vidt mina iakttagelser gå, fann jag äfven, att vissa arter eremitkrabbor alltid begagna vissa snäckarter.
