Sida:En naturforskares resa omkring jorden.djvu/426

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
418[kap. xx.
keelings-ön. — korallbildningarne.

genom någon annan omsluten ö, och utseendet skulle i allmänhet hafva blifvit detsamma. Då vi nu komma ihåg, att refbyggande koraller icke kunna lefva på något större djup än från 20—30 famnar och att skalan är så liten, att de på högra sidan befintliga sänkena angifva ett djup af 200 famnar, hvarpå hvila då dessa barrier-ref?

Skola vi antaga att hvarje ö omgifves af en halsbandlik, i hafvet nedsänkt klippkant eller af en stor sedimentbank, som slutar tvärbrant der refvet slutar? Om hafvet fordom hade ätit djupt in i öarne, innan de skyddades af refven och sålunda lemnat en låg kant omkring dem under vattnet, skulle de nuvarande stränderna alltid begränsas af stora brådjup; men detta är ytterst sällan händelsen. Dessutom är det enligt detta antagande icke möjligt att förklara, hvarföre korallerna skulle hafva skjutit upp såsom en mur från klippkantens yttersta brädd och ofta lemnat en bred vattenyta innanför, alltför djup för korallernas tillväxt. Hopandet af en vidsträckt sedimentbank rundt omkring dessa öar, och i allmänhet vidsträcktast der de inneslutna öarne äro minst, är i hög grad osannolikt, då man besinnar deras blottstälda läge i de mellersta och djupaste delarne af hafvet. Hvad beträffar barrierrefvet vid Nya Kaledonien, hvilket, sedan det följt öns vestkust, i samma räta linie sträcker sig 25 mil utom öns norra udde, är det knappast möjligt att tro, att en bank af lösa, aflagrade ämnen skulle hafva kunnat blifva bildad i så rak linie utanför en hög ö och så långt utom dess ändpunkt i öppna hafvet. Om vi slutligen betrakta andra oceaniska öar af ungefär samma höjd och liknande geologisk beskaffenhet, men icke omgifna af korallref, så kunna vi förgäfves leta efter ett så ringa omgifvande djup som 30 famnar, utom tätt invid deras stränder; ty vanligen stupa land, hvilka liksom de flesta af korallref omslutna och icke omslutna oceaniska öar tvärbrant höja sig ur hafvet, äfven tvärbrant under dess yta. Hvarpå hvila då, upprepar jag, dessa barrier-ref? Hvarför stå de med sina breda och djupa vallgraflika kanaler så långt från det af dem omslutna landet? Vi skola snart se huru lätt dessa svårigheter försvinna.

Vi komma nu till den tredje klassen, eller kustrefven, hvilka erfordra en mycket kort beskrifning. Der landet tvärbrant stupar under vattnet, äro dessa ref endast ett par alnar breda och bilda blott ett band eller en frans kring kusterna; der landet åter långsamt sluttar under vattnet, utsträcker refvet sig längre, stundom så mycket som en sjettedels mil från land; men i så fall visa alltid lodningarne utanför refvet, att landets förlängning under hafsytan är långsluttande. Refven utsträcka sig verkligen också