Sida:En naturforskares resa omkring jorden.djvu/430

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
422[kap. xx.
keelings-ön. — korallbildningarne.

höga instängda bergen, äfvensom ovanligt få öar hafva bildats derigenom, att stenstycken och sand hopat sig på det murlika barrier-refvet. Dessa omständigheter, jemte några liknande, hafva ledt mig på den förmodan, att denna ö måste hafva sjunkit på senare tider och refvet växt uppåt. Äfven här äro jordbäfningar talrika och mycket häftiga. På Sällskaps-öarne deremot, der lagun-kanalerna äro nästan igenfylda, der mycket lågt alluvial-land hopats och der i somliga fall långa holmar bildats på barrier-refven, allt företeelser, som visa att öarne icke på senare tider undergått någon sänkning — känner man ytterst sällan några jordstötar och när det någon gång sker, äro de helt svaga. I fråga om dessa korallbildningar, der land och haf tyckas strida om öfverväldet, måste det alltid blifva svårt, att med visshet afgöra huruvida desamma böra tillskrifvas en förändring i riktningen af ebb och flod, eller verkan af en obetydlig sänkning af landet. Att många af dessa ref och atoller äro underkastade förändringar af något slag är säkert; ty på somliga atoller tyckas öarne hafva tillväxt betydligt på en senare tid, på andra åter hafva de delvis eller helt och hållet bortspolats. Folket på vissa af Maldiverna känna tidpunkten för vissa holmars bildning; på andra ställen frodas nu koraller på af vattnet öfversköljda ref, der fördjupningar efter grafvar vittna om den forna tillvaron af bebodt land. Det är svårt att tro på ofta inträffande förändringar i riktningen af ebb och flod i ett öppet haf. Deremot hafva vi i jordbäfningarne, som omtalas af infödingarne på åtskilliga atoller, och i de stora remnor, som märkas på andra, tydliga bevis på de förändringar och rubbningar, som pågå i de underjordiska trakterna.

Enligt nu anförda teori är det tydligt, att kuster, som hafva ref tätt invid sig, icke kunna hafva sjunkit i någon märklig mån. Och derföre måste de, sedan de desamma bildande korallernas växt, antingen hafva förblifvit stillastående eller lyftats. Nu är det märkligt huru allmänt man genom förhandenvaron af lyftade organiska qvarlefvor kan visa, att öar med kustref blifvit höjda, och så till vida är detta ett medelbart bevis till förmån för denna min teori. Detta förhållande tilldrog sig isynnerhet min uppmärksamhet, när jag till min förvåning fann, att de beskrifningar, som Quoy och Gaimard lemnat, kunde tillämpas, icke på alla ref såsom de antogo, utan endast på kustrefven; men min förvåning upphörde, när jag sedermera fann, att af en egen tillfällighet alla de öar, som besökts af dessa framstående naturforskare, enligt deras egna uppgifter kunde visas hafva blifvit upplyftade inom en geologiskt ny tid.