Sida:En naturforskares resa omkring jorden.djvu/436

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
428[kap. xxi.
från mauritius till england.

TJUGONDEFÖRSTA KAPITLET.


FRÅN MAURITIUS TILL ENGLAND.


Den vackra anblicken af Mauritius. — Bergens stora kraterformiga ring. — Hinduer. — St. Helena. — Historien om förändringarne i växtligheten. — Orsak till landsnäckornas utdöende. — Ascension. — Förändring hos de införda råttorna. — Vulkaniska bomber. — Infusorie-bäddar. — Bahia. — Brasilien. — Det tropiska landskapets prakt. — Pernambuco. — Ovanligt ref. — Slafveriet. — Återkomst till England. — Återblick på vår resa.


Den 29 april. — På morgonen seglade vi omkring norra ändan af Mauritius eller Isle de France. Från denna synpunkt motsvarade öns utseende alla de förväntningar, som väckts af de många välkända beskrifningarne på dess vackra landskap. Den sluttande, med hus beströdda och af stora ljusgröna sockerrörsplantager lysande Pamplemousse-slätten bildade förgrunden. Den lysande grönskan var så mycket anmärkningsvärdare, som det är en färg, hvilken vanligen märkes först på mycket kort afstånd. Mot öns midt reste sig från denna väl odlade slätt grupper af skogbevuxna berg, hvilkas toppar voro taggiga med de skarpaste spetsar, såsom vanligen är fallet med gamla vulkaniska bergarter. Massor af hvita moln hade samlat sig kring dessa spetsar, liksom för att fägna främlingens öga. Hela ön med sin sluttande ytterrand och sina midtelberg hade ett ovanligt täckt utseende och landskapet gjorde ett harmoniskt intryck på synsinnet.

Jag tillbragte större delen af påföljande dagen med att vandra omkring i staden och besöka åtskilliga personer. Staden, som säges hafva 20,000 invånare, är ganska stor och har mycket snygga och regelbundna gator. Ehuru ön under så många år lydt under engelska styrelsen, är densammas allmänna skaplynne franskt. Engelsmän tilltala sina tjenare på franska och alla bodar äro franska, så att jag nästan skulle vara färdig att påstå det Calais eller Boulogne vore mera anglifierade. Det finnes en rätt nätt, liten teater, på hvilken operor förträffligt utföras. Vi förvånades öfver att se stora boklådor med fullsatta hyllor, emedan musik och läsning antyda närheten af gamla verldens civilisation; ty både Australien och Amerika äro i sanning nya verldar.

Det intressantaste skådespelet i Port-Louis äro de olika menniskoraser, som vandra på dess gator. Straff-fångar från Indien hafva blifvit förvisade hit för lifstiden; för närvarande finnas här