Sida:En naturforskares resa omkring jorden.djvu/441

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
1836.]433
förändringar i växtligheten.

egendomlig form[1]. Jemte henne fann jag sex andra arter och på ett annat ställe en åttonde art. Det är märkligt, att ingen af dessa nu finnes lefvande. Deras utdöende har sannolikt förorsakats af skogarnes fullständiga förstöring och deraf följande brist på föda och skydd, hvilken förändring inträffade under förra hälften af senaste århundrade.

Historien om de förändringar, som de högtliggande slätterna vid Longwood och Deadwood hafva undergått, såsom den lemnas i general Beatsons berättelse om ön, är ytterst märkvärdig. Det säges deri, att båda slätterna fordom voro betäckta med skog och derföre kallades »Stora Skogen». Ända till år 1716 funnos många träd, men år 1724 hade de gamla träden mestadels fallit ned, och som getter och svin fått fritt ströfva omkring, hade alla små träd blifvit förstörda. Det tyckes äfven af de officiella rapporterna, som träden oförmodadt några år efteråt efterträddes af ett groft gräs, hvilket spred sig öfver hela ytan. General Beatson tillägger, att »denna slätt nu är betäckt med en fin gräsmatta och har blifvit den bästa betesmarken på ön». Vidden af den yta, som fordomdags sannolikt betäcktes med skog, uppskattas till icke mindre än ett tusen tunnland; för det närvarande kan man knappast der finna ett enda träd. Det säges äfven att år 1709 funnos massor med multna träd i Sandy Bay. Detta ställe är nu till den grad öde, att endast en så pålitlig uppgift skulle komma mig att tro, att de någonsin kunnat växa der. Den omständigheten, att getter och svin förstörde alla unga träd, då de sköto upp, och att under tidens lopp de gamla, som voro skyddade för djurens anfall, föllo af ålder, tyckes klart bevisad. Getter infördes år 1502; åttiosex år efteråt, på Cavendishs tid, vet man att de voro ytterst talrika. Mer än ett århundrade senare, år 1731, när det onda var fullständigt och ohjelpligt, utfärdades en befallning, att alla kringströfvande djur skulle slagtas. Det är intressant, att sålunda finna, det ankomsten af dessa djur till St. Helena år 1501 icke förändrade hela öns utseende, förrän en tid af tvåhundratjugu år hade förflutit; ty getterna infördes år 1502 och år 1724 säges det, »att de flesta gamla träden hade fallit». Det kan ej betviflas, att denna stora förändring i växtligheten hade stort inflytande icke blott på landsnäckorna, af hvilka åtta arter utdogo, utan äfvenledes på en mängd insekter.

  1. Det förtjenar anmärkas, att alla de talrika exemplar, som jag på ett ställe fann af denna snäcka, såsom en tydlig varietet afvika från en annan serie exemplar, hvilka jag skaffade mig från ett annat ställe.
Darwin, En naturforskares resa omkring jorden.28