Hoppa till innehållet

Sida:En naturforskares resa omkring jorden.djvu/6

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
vi
innehåll.
SEXTONDE KAPITLET.
Sid.

Kustvägen till Coquimbo. — Stora bördor burna af grufarbetare. — Coquimbo. — Jordbäfning. — Trappstegsformiga terrasser. — Frånvaron af nyare aflagringar. — Tertiär-formationernas samtidighet. — Utflygt uppför dalen. — Vägen till Guasco. — Öknar. — Copiapó-dalen. — Regn och jordbäfningar. — Vattenskräck. — Despoblado. — Indianska fornlemningar. — Sannolik förändring i luftstrecket. — Flodbädd upplyftad genom en jordbäfning. — Kalla vindar. — Ljud från en kulle. — Iquique. — Saltförande alluvium. — Salpetersyradt natron. — Lima. — Osundt land. — Callaos ruiner kullkastade af en jordbäfning. — Nyligen timad sänkning. — Höjda musslor på San Lorenzo och deras söndervittring. — Slätt med inbäddade musslor och bitar af krukmakargods. — Indian-rasens ålder

299.

SJUTTONDE KAPITLET.

Galapagos-öarne. — Hela ögruppen vulkanisk. — Mängden af kratrar. — Bladlösa buskar. — Nybygge på Charles-ön. — James-ön. — Saltsjö i en krater. — Öarnes naturalhistoria. — Fåglar, märkvärdiga finkar. — Reptilier. — Stora sköldpaddor och deras lefnadsvanor. — Hafsödla som lefver på hafstång. — En landödla, som gräfver hålor i jorden och lefver af gräs. — Kräldjurens betydelse i arkipelagen. — Fiskar, snäckor, insekter. — Flora. — Den amerikanska organisationstypen. — Olikheter mellan arterna eller raserna på de olika öarne. — Fåglarnes tamhet. — Fruktan för menniskan är en förvärfvad vana

330.

ADERTONDE KAPITLET.

Färd mellan de Låga öarne. — Tahiti. — Landets utseende. — Växtlighet på bergen. — Eimeo. — Utflygt till det inre. — Djupa dalgångar. — En mängd vattenfall. — Mängden af vilda, nyttiga växter. — Infödingarnes måttlighet. — Deras sedliga tillstånd. — Parlamentets sammanträde. — Nya Zeeland. — Ö-viken. — Hippahs. — Utflygt till Waimati. — Missions-anstalten. — Engelska örter, som nu förvildats. — Waiomio. — En ny-zeeländsk qvinnas begrafning. — Vi segla till Australien

356.

NITTONDE KAPITLET.

Sidney. — Utflygt till Bathurst. — Skogarnes utseende. — Infödingar. — Deras utdöende. — Smitta alstrad af friska menniskor, när de komma i beröring med andra. — Blå bergen. — Anblick af de stora hafsvik-lika dalarne. — Deras uppkomst och bildning. — Allmänt utbredd höflighet bland det lägre folket i Bathurst. — Samhällets tillstånd. — Van Diemens land. — Hobart Town. — Infödingarne alla förvisade. — Wellingtons berg. — Kung Georgs sund. — Landets dystra utseende. — Bald Head; aftryck af trädgrenar i kalktuff. — Infödingar. — Afsked från Australien

382.

TJUGONDE KAPITLET.

Keelings-ön. — Egendomligt utseende. — Fattig flora. — Flyttning af frön. — Fåglar och insekter. — Källor med ebb och flod. —