Sida:En naturforskares resa omkring jorden.djvu/67

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
1833.]59
saltsjöar. — flamingos.

på kanten af salinerna, när vattnet börjar afdunsta. Dyn är svart och har en vidrig lukt. Till en början kunde jag icke begripa orsaken härtill, men jag märkte sedan, att skummet, som blåsten dref mot stranden, var grönt, liksom färgadt af konferver. Jag försökte att taga hem litet af detta gröna ämne, men misslyckades till följe af en tillfällighet. Vissa delar af sjön hade sedda på något afstånd en rödaktig färg och detta berodde kanske på några infusionsdjur. Dyn var på många ställen uppdrifven af en mängd maskar eller annelider. Huru förvånande är det icke att något lefvande väsende skulle vara i stånd att lefva i en dylik saltlösning och kunna kräla omkring bland kristaller af svafvelsyrad kalk och natron! Och hvart taga väl dessa maskar vägen, när under den långa sommaren hela ytan hårdnat till ett fast saltlager? Flamingos bebo denna sjö i ansenliga skaror och kläcka här. I Patagonien, norra Chili och på Galapagos-öarne såg jag dessa fåglar öfverallt der saltsjöar funnos. De vadade här omkring efter föda, sannolikt efter de maskar, som hafva sitt tillhåll i dyn; och dessa senare lefva sannolikt af infusorier eller konferver. Sålunda hafva vi en liten lefvande verld för sig, som passar för dessa salta insjöar. Ett litet kräftdjur (Cancer salinus) säges[1] lefva i otaliga skaror i saltpannorna vid Lymington; men endast i dem hvarest vätskan genom afdunstning uppnått en betydlig styrka, nämligen omkring en mark salt på en half kanna vatten. Med fog kunna vi försäkra, att hvarje del af verlden är beboelig! Vare sig det är saltsjöar eller de underjordiska sjöar, som ligga dolda under vulkaniska berg, varma mineralkällor, hafvets vida yta och djup, luftens högsta lager och till och med ytan af den eviga snön, alla gifva de uppehälle åt organiska varelser.

Norr om Rio Negro, emellan denna och det bebodda landet nära Buenos Aires, hafva spanjorerna endast ett litet nybygge, som nyligen blifvit anlagdt vid Bahia Blanca. Afståndet i rak linie till Buenos Aires är omkring 80 mil. Då de kringströfvande beridna indianstammar, hvilka alltid upptagit största delen af detta

  1. Det är märkvärdigt huru alla omständigheter, som stå i samband med Sibiriens och Patagoniens saltsjöar, äro likartade. Sibirien tyckes, liksom Patagonien, nyligen hafva blifvit lyftadt öfver hafsytan. I båda länderna intaga saltsjöarne grunda fördjupningar i slätterna, i båda är dyn på stränderna svart och stinkande. Under skorpan af det vanliga saltet ligger safvelsyradt natron och talk ofullkomligt kristalliserade, och i båda är den gyttjiga sanden blandad med gipsnålar. De sibiriska sjöarne bebos af små kräftdjur och flamingos uppehålla sig likaledes vid dem. Då dessa till utseendet så obetydliga förhållanden förekomma i två aflägsna verldsdelar, kunna vi vara öfvertygade om, att de äro nödvändiga följder af gemensamma orsaker.