Sida:En svensk ordeskötsel.djvu/33

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
5
främmande ord i svenskan.

du ok inte stannar, där jag måste stanna; dock så, at du först ok främst håller wid mackt den här, som jag har rögdt.

Så länge wij wår lemmar röre,
Så lätt oss haa nå wackert före;
Om icke just alt går oss ann,
Så gör man likwäl hwad man kan.
Men skam få dem, som wärre än de kunna göre.


Om främmande ord, som ha fått insteg i Swänskan.

Somlige äre så granlagade i örat, at om de få höra et främmande ool i Swenskt taal, så slå de alarm ginast. Samtåcke om de få si ett Latinst eller Fransyst oohl i en Swensk Skrift, är däd strax en förargelseklippa; kalla däd glimmande tallgklimp i en bloo-korf (Samuel Kempensköld skref en gång til mig ok kallade i sitt breef de främmande Latinske ok Fransyske oohlen, som stå mäd sine bokstäf’r ibland den Swenske Text’n, Tallgklimpar, som glimma i en Bloo-korf) ok hwad oqwädins ord meer, de påbörda den stackars främlingen. Meg tyckes, at deras omdöme bör fulle lofvas, så wida däd här-rörer af en ifwer för wårt fädernesland ok dess ähra. Dock bör däd i någon måtta lämpas ok limiteras. De främmande Orden, som Swerje har nu reda häfd på, kan man inte meer taal’ åt, som: Natur, Creatur eller Cretur. Men at slänga där in nu alle främmande ord, är icke anständigt.

Swerje kan skryta däraf, at ingen främmande Potentat mäd väpnat hand har där-in-fördt någo nytt språk, som i Frankrijke, Spanien ok Ängeland etc. har skedt. Rom har mehr mått respectera Göthar ok Swänskar än brafwera dem. Tiberis är meer skrämt worden af Motala, Trollhätta samt Dalefloden, än de af honom. Deras Forssar ha brusat så starckt, at Wällskland, Spanien, Frankrijke, Tyssland ok Påland där wed ha darrat. Italien har lärdt danssare efter Göth’ns pijpa både med ord ok wärk. Ok Spanien, Dominus Romanus har lärdt säija sfoderare sua spada under Göth’ns Baneer, ok Cives Romani säija sciavo humilissimo för Konung Alarik. Efter Alariks tijd är, som i Rom tällja heter tagliare; en bytta botta, en Tina Tina, Strypa Stropiare, röfva, rubba, roffa robbare. Men de främande ord, som i Swerje finnas, äre icke med våld eller med ondo dijt införde, utan mäd godo intagne; icke oss påträngde, men godwilligt herbergerade.