den qvickare delen af förståndet, men judicium eller dömet den stadigare. »Gott hufwu» förstås som Fransosen säger: bon sens commun, som fattar snart, men Dömet är bon sens. »Den Goss’n har gott hufwu, den karn gott förstånd».
Omdöme, Sentiment, sententia de aliqua re.
Syssla, Beställning, förehafwande, företagande, handling, ährende.
Syss’lsatt, den som har at göra, Occupatus.
Syss’lmann, oeconomus; »hafwen ingen sysslomann wåld sällja sin Herres jord».
Sielf-död, Et Cretur som dör af sig sielft; sielfdött kött doger intet äta.
Obort brukas i Norlanden, ett gott ord. En sokn i Norland begärte en Präst af sin superintendent i Hernösand i den framlednes ställe. Di finge först en lågmiält; då begärde de en ann; då finge de en alt för högropande. Då sade de: Dä är obort hvart påbär.
Vän venustus; »min wäne wänn, en wänan mö».
»När som täd wäna ljus hos liusens Fader syntes,
då kom tän första tijd af den all tid begyntes».
»Älskad ok ährad utaf de wäniste Jumfrur i Landet». Ok är lijkt at wänn, winn, wänlig är af samma root. Ja, Venus sielf ur win, wen, ehuru man dicktar henne elljest från Cyper.
Tegla sig fram.
Tijrlig kallar man i Bergslagen (min fädernes-ort) subtilig, späd; »en tijrlig Jomfru»; troor däd är samm’ oohl som zart, zärtlich, tener. Tycker wij kunde wäl bruka tijrlig, som Holländarn teer. Så »ett tijrligt blomster, en tijrlig Narciss», späd, kleen.
Som alt i werden will ha sitt skick ok maneer, så framt dä ska finna approbation ok gillning hoos den förnuftige domarn, så är täd ok mäd ordsens beskaffenhet. Om jag säger, at du må bruka stickent, owölig, eftersläng, ökänd, så begärer jag inte, at du [ska] skrifwa hvaskin weo eller wio.
Alt wil ha sitt wissa mått,
så framt det ska fa heta gott.
2. Gamle oohl.
Den andre Class’n ska wara tåf dem gamle ord, som stå i Lagen, Konung styrelsen, ja ok Bibeln, Salmer; di som tillika ha en wacker klang ok wacker betydelse. Hvad kan wara fägre än
