148
naden skulle användas till. Kuggis fans ju förut, och på föreläsningarna var det inte modernt att gå nu för tiden. Det var bara latmaskar, som gingo på föreläsningar, sade Hultin. Men det var detsamma. Kungen skulle komma till sta’n, och det skulle bli en stor fest och procession och tal och supning. Och så skulle han, fattig fan, få lof att tentera i latin först, och det utan att han druckit kaffe en gång.
Nu öppnades dörren, och en gammal amper gumma visade sig på tröskeln.
— Det var väl fan, började Berling. Ska hon inte väcka mig, när jag har sagt till, att jag ska tentera?
Madamen stannade vid dörren och såg ännu mera amper ut än förut.
— Hvad är det kanditaten säger? började gumman. Ska han stå och svära åt mig, som i fem och trettio års tid inte gjort annat än slitit ut mig för de här välsignade studenterna? Ska en gammal människa behöfva ta emot ovett, för att man en enda gång på en så’n här da’, när hela sta’n är i högtidsskrud, som det stod i tidningen, råkat glömma bort sig? Jag ska säga kandidaten, att i dag har det i en half timmas tid ringt i klockorna, och vaknar han inte, när det ringer i Herrans hus, så inte lär han vakna, för att jag står och rystar på honom.
