14
flickunge med korta kjolar och utslaget hår. Men han tyckte altid, att han var mest kär i henne, när han ej såg henne. Om morgnarna, innan han steg upp, låg han ofta med slutna ögon stilla och fantiserade om, att hon föll i ån, och att han räddade henne. Eller att det blef eldsvåda i prestgården, och han rusade dit och tog henne på sina armar och bar henne ut ur det brinnande huset. Och hon kysste honom och kallade honom sin räddare. Och hennes far kom och tryckte hans hand och lofvade, att han skulle få henne till hustru, så fort de båda blefvo stora.
Men det han hört i vedbo’n och stallet och af brukets pojkar, var af en annan art. Och däraf föddes andra, ännu obestämda, fastän retande fantasier. Men då tänkte han aldrig på den lilla fina prestgårdsflickan, sällan ens på någon bestämd flicka als. Tänkte han på någon, så var det på en storväxt, vacker köksa med frisk hy och fylliga lemmar.
Vid denna tid hände det, att fadern vid frukostbordet kom att nämna något om en piga på bruket, som fått ett barn.
— Prenez garde aux enfants, sade modern hastigt.
Erik hade lärt sig jämt så mycket franska, att han visste, att »enfant» betydde barn. Nu förstod han och teg. Men han blef blodröd i ansigtet och för att afleda alla misstankar började
