281
vattenglas, som ger sig min af att vara, om inte verldshafvet, så åtminstone en liten vik af detsamma.»
»Det är verkligen förvånande, att något sådant kan förekomma inom denna studentkår, som just haft sin styrka i sin så att säga stabilitet, om nämligen med stabilitet menas frihet från rörelse. Det är litet för tidigt att vilja börja med att reformera verlden, när man ännu inte lemnat akademien bakom sig, och när man ser, med hvilken häftighet det samhällsförbättrande raseriet tycks hafva gripit omkring sig, beklagar man blott, att man ser så ringa utsigt för ett resultat i de unga frihetskämparnas reformationsträfvanden. Men det fins ett litet fält, där man kan arbeta och möjligen också uträtta något. Man väcker kanske intet uppseende därigenom, men arbetet torde ändå kunna hafva sitt intresse. Det är ett gammalt råd, men som tycks vara glömdt. Och det lyder så: ’Sök att reformera dig själf, innan du försöker att reformera andra’. Jag tror, att herrar religionsfrihetsifrare på den vägen med mindre väsen skulle uträtta mer.»
Schultz lade lugnt tidningen ifrån sig:
— Det är ju till en del detsamma, som du själf sagt.
Grane for upp:
— Jag? Hvad är det du säger?
— Ja, har inte också du tviflat på resultatet?
