Sida:Eskimålif.djvu/181

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
151
SKILDRINGAR AF INFÖDDA.

medlemmar, ty jag hörde ofta sådant sjungas på kolonivägen om kvällarna, utan att det dock lyckades mig få fatt i dem. Dels behandla sångerna också diverse händelser. En allmän art är också barnsånger, hvaraf ofta diktas särskilda för det och det barnet och som då skänkas detta som ett slags födelsedagsgåfva af författaren.

Som exempel på grönländames sätt att berätta skall jag här återgifva eskimåen Silas' skildring af hans resa från Umanak i Godthaabsfjorden till Ameralikfjorden för att bistå de fyra af vår expedition, som blefvo kvar där, sedan Sverdrup och jag hade rest till Godthaab. Berättelsen är nedskrifven af Silas själf på hans modersmål och utkom i den grönländska tidningen »Atuagagdliutit», som tryckes i Godthaab med ett nummer i månaden och som utdelas gratis till grönländarne. Den här lämnade öfversättningen är välvilligt utförd för mig af kolonistyresmannen Brummerstedt (Holstensborg) och är så nära som möjligt ett ordagrant återgifvande af originaltexten.

Denna berättelse är i all sin bredd ytterst karakteristisk för grönländarnes hela sätt att berätta. Man bör komma ihåg, att författaren är en vanlig infödd fångare och jägare, som ej erhållit någon annan uppfostran än den hvarje man nu får där uppe.

Berättelse

om de européer, som ha genomfarit Grönland från öster till väster öfver inlandsisen, samt deras ankomst till Ameralikfjorden och Godthaab (skrifven af Silas från Umanak).

Jag vill först berätta om vår resa till Korkuk. Vi grönländare, som bo i fjordarna, äro mycket ifriga med att passa våra räffällor, emedan vi genom försäljningen af skinnet få litet pängar att röra oss med. I slutet af september månad reste vi, 4 man starkt, in till Korkuk, nämligen jag, Peter, David och min fosterson Conrad, den sistnämnde