detta tillstånd uthärdas, förrän I woren underkufwade, såsom Schweitsarne underkufwades, hwilka woro lika tappre som I, och till antal större.
I ären mogne förståndige män, som ej i detta klara fall behöfwen långa föreställningar. Jag will då blott tillegga denna punkt, hwad mängden af Eder icke kunnat betänka, men hwad Edre styresmän böra weta, och säkerligen måste förstå. Jag talar ej heller till dessa styresmän, som icke wilja förstå sin pligt, utan till Eder, till Norriges förbländade Folk talar jag. Hören mig då med samma uppmärksamhet, ty det är af högsta wigt, att I granneliga förstån, hwad jag nu will säga Eder.
Den så kallade Politiken eller Statskonsten, gode Norrmän, har alltid warit och är på denna tid mer än någonsin ett underligt osynligt wäsende, hwilket I sjelfwe hafwen
