Sida:Ett godt Ord til Norrmännen.djvu/20

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


framgent ämna Eder en sådan frihet: spörjen dem, om de icke ämna Eder någon annan, om de icke hafwa någon bättre, att gifwa Eder? — Jag går Eder i borgen, ärlige Norrmän, att deras swar blifwer lika wacklande, som deras förflugna plan, om de annars hafwa någon.

Men ifrån denna olycksaliga frihet will min Konung och Swenska Folket rädda Eder, dermed, att I warden min Konungs sjelfwillige undersåtare och Swenska Folkets bröder. Detta är det man will med Eder. Förenade med oss, hafwen I gemensamma fördelar, gemensam frid eller strid, gemensam winst af striden. Förenade med oss, kunnen I trygge odla Edra hårda marker, i frid jaga Edert willebråd och fiska wid Edra stränder. Inga falkögon skola begärligt lura på Eder fogelfångst, och om de wåga det, så stå Edre grannar och landsmän upp, wi