själ och en enda wilja? I tigen härtill, ty I ären för fromme att ljuga för mig. Jag skulle ock genast beslå Eder med osanning, ty jag står ju midt ibland Eder; jag ilar omkring från den ena ändan af landet till den andra. Hwad ser jag? Wilja och owilja, säkerhet och willrådighet, tro och twekan, i samma församling, i samma hydda, ja! äfwen i samma bröst. Ännu mer. Jag spörjer här och der den ena och andra af mängden, af sjelfwa edra ledare: De hafwa icke samma förslag, samma tanka, de se icke Eder stora sak, den allmänna saken, med samma ögon. En ger mig upp ett sätt, som en annan förkastar, och den tredje förkastar dem båda. Gode Norrmän! Huru skall då tillgå med Eder sjelfständighet? Så litet har jag ännu sett, och jag wet det dock icke. Der en stor plan skall utföras, der måste allt förena sig i en enda punkt, allt
