Hoppa till innehållet

Sida:Euphrosyne - Samlade dikter II.djvu/103

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 97 —

        Hvilket torn!
        Sandens korn,
Tvi det branta fjället!
        Nå, låt se,
        Bli vi tre — —
Flera måste komma.
        Fattom i,
        Här förbi
Fjärilns hus, en blomma.
Bli vi fyra — se, hvad gagn:
Redan rullar likets vagn!




Nyckelpigan, trind och nätt,
I sin prickiga korset
Sväfvar fram så näpen:
”Hvilken var den döde? säj!”
”Arbetsbi det var han ej,” —
Svarar, sorgligt häpen,
Fru Gullvifva, täck och söt,
Hon, som i ungdomligt sköt
Glada sångarbiet[1] slöt.

Kyrkan är ock klädd, se på!
Tufvan full med sippor blå,
Och Caroli spira
Tornar högst mot himlen opp,
Med juveler på sin knopp.
Att talenten fira,

  1. Det torde vara bekant, att hvarje Bisvärm består sig sina Sångare, hvilka spela för de andra i Samhället.
2:dra Del.
G