Sida:Euphrosyne - Samlade dikter II.djvu/110

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 104 —
Han.

Huldt ditt sköte är! —
Men i skog och mark
Jägarn hjeltestark
Följer sitt begär;
Hela dagen lång
Harens lätta språng.

Hon.

Jag vill smeka dig
Ljuft, som vårens vind
I den gröna lind
Sakta smyger sig,
Som en sylf, så glad
Kyssande hvart blad!

Han.

Ljuf din smekning är! —
Men förr’n solen gryr,
Svindlande och yr
Orren vingen bär
öfver ängens plan,
Som en grann sultan.

Hon.

Kärlek är min själ —
Styrkan är ditt lif! —
I mitt hjerta blif
Fången blott! — Farväl!
Bojan boja är,
Fast hon rosor bär!