Den här sidan har korrekturlästs
Bortvältad är stenen
Från grafvens förvar.
Ty menniskans like,
I plågornas rike,
O Gud! Du ock var.
Ty menniskans like:
I plågornas rike,
O Gud! Du ock var.
Säll den, hvars hjerta domnar
Vid Gudalärans röst,
Hvars öga stilla somnar
Vid Hoppets trogna bröst!
För Dig dess helga dufva
Sist vigde fridens bo;
Och Sångens ljud, de ljufva,
Dig vaggade till ro.