Sida:Euphrosyne - Samlade dikter II.djvu/36

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 30 —

FANTASI.

Låt mig slumra, låt mig drömma
Evigheten vid ditt hjerta,
Och i kärlekens förtjusning
Ana himlens paradis!

Timman ilar, låt mig slumra
Stilla öfver evighetens
Rosor, dem min bildning skådar,
Dem min känslas vårsol fostrar!
Spira de mot blåa äthern,
Mot min andakts helga himmel,
Växa de till labyrinter
Der min smärta sig förvillar,
Godt! jag vill i dem förloras;
Väck mig ej ur hjertats irring!

Må en purprad slöja skimra
För min framtids skumma branter!
Om dess färgor ock bedraga,
Väl! jag alltid dock välsignar
Handen, som dess förlåt målar,
Handen, som bakom den döljes.
Om ett afgrundsdjup mig hotar,
Sätt en bindel för mitt öga;
Men blott så, att jag ej anar
Listen af en skonsam vishet!
Säg, du älskar mig för evigt —
Om mitt öra också dåras
Af ett återklingadt echo!
Säg det, och jag tacksamt prisar