Sida:Euphrosyne - Samlade dikter II.djvu/39

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 33 —

Knäfall, tillbed! Strålen tändes
Af den Evige — o, hoppas
Att ej hvarje gnista slocknar!
Lyssna till den höjda sången,
Som i hvalfven återskallar!
Hjertat klappar, sjelft ett välljud,
Der, med harmoniens pulsslag,
I ett haf af salighet.

Må då ej, till templets gårdar,
Någonsin ett missljud hinna
Från de fjerran kala slätter,
Dem man kallar verklighet!
Aldrig hvardagslifvets spira,
Tung som bly och kall som döden,
Väcke oss ur sångens drömmar
Eller slite hjertats band!