Sida:Euphrosyne - Samlade dikter II.djvu/57

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

— 51 —

            Susande granar,
            På mosslupen häll!
            Ack! hvarje morgon
            Med barndomens öga,
            Helsar jag ännu
            Ert grönskande tjäll.

Jag blir hos Dig! Hvem skulle saknadståren
Och hjertats röst på fjerran strand förstå?
Ack! blott hos Dig om kärlek talar våren,
Med tusen, tusen blomstertungor små.

            Nord! i ditt sköte
            Jag drömme då stilla
            Hjertats idyll,
            Under lifvets sekund! —
            Nöjd skall min Sångmö,
            När fåglarna drilla,
            Stämma sin lyra
            I björkarnas lund.

Jag blir hos Dig! ja, här vid tufvan bunden,
Lik rankan, lindad omkring almens stam!
Tyst flyr mitt lif, en delad suck i lunden,
En källas väg bland ängsfioler fram.



D 2