Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 5.djvu/126

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
114
LAGKOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL

finnes: är annars intekning äldre än kronoskulden begyntes, niute tå wederbörande the samma til godo. Samma lag wari om kyrkio, schole, hospitala och fattiga manna, så och omyndiga barna medel, så länge the stå under theras förwaltning, som therom betrodde äro, men warda the af them til andra utlänta; förfares tå thermed som med alle andro skulde, och sware then them utlänt för thy som brista kan. Samma rätt framför intekning ägi och innestående afrad, tomtöra och hushyra i stadenom, som widare i 19 cap. 5 § förmäles: förtient lön lika så. Bor någor kronobetienter för afrad, eller wissa ränto, och blifwer skyldig; niute tå jordäganden förmon så länge säden står på åkren, eller ligger i ladone in til afrads dagen: men blifwer räntan, eller afradet honom länger i händer betrodt, och med hans andra ägendom inblandat; ägi tå konungen för iordäganden förmon.

§ 9. Dör eller wiker giäldskyldiger man staden, eller landet, utan thera wetskap som han skyldig är, och lemnar efter sig fast eller lös ägendom; wari tå all intekning ogill, som skier hos domare, eller befallningshafwande, sedan then skyldige, efter klart bewis, bortrymdt; eller döder blifwit; eller bofällig: samma lag wari, ther intekning på orätto rum och domställe tilförene, eller sedan giord är: så at the alle blifwa lika til ägendomen berättigade, enär then samma them emellan delas skal, och fällas slikt af mark, som af mark, om gotset eij tilräcker til fulla giälda.[1] Warde samme rätter, om panten flerom förskrefwen är, men ey förstånden, eller tilförene icke lagligen inteknad eller införsel skiedt: niutandes doch then förträde, hwilkom iorden förpantad är, framför andra, som skuldbref utan pantsättning hafwa, som förr sagdt är i 5

§ 10. Nu kan någors, som inteknadan pant hafwer utan införsel, dehl af fordran befinnas stridig, och förthenskul en annar sedan efter klar förskrifning, eller dom söker och så ther utur sina betalning; säti tå befallningshafwanden i qwarstad räntona af samma gotse, eller lösa ägendomen, hwarutur betalning sökes, til thes then förre sin stridiga fordran lagligen hafwer utfördt; niutandes han sedan sina

laga intekning til godo, efter sine fordrings richtighet och förmon:

  1. gl. M:tz Resol. 3 Decemb. 1664, Hög. Kongl. Senatens bref til K. Swea Hofrätt 18 April 1700, och til borgmäst. och råd i Götheborg 4 Maji samma åhr.