Hoppa till innehållet

Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 5.djvu/270

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
258
LAGKOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL

2 §. Hwad således förstreckt är skal wid förelagdan dag til borgenären, thes rätts innehafware, eller fullmägtige i samma slag jemngodt och lika mycket betalas. i

3 §. Kan eij then som betala bör öfwerkomma samma slags mynt eller wahror som utläntes; stånde tå honom som förstreckte fritt, ehwad han heldre wil gifwa längre anstånd med betalningen, til thes samma slag skaffas kan; eller taga sin fyllnad i annat slag, effter som thet utlänte wid betalningstiden högst geller.

4 §. Nu är eij wiss dag them emellan til betalning förelagd; fordre tå then som utgaf sit åter när han wil. Dock så at gäldenären åtminstone sex weckor förut ansäijes med betalningen redo wara. Men är något til wiss handel förstreckt; thet må eij för thes slut fordras, ther eij annat förord them emellan warit.

5 §. Ingen gifwe skuldbref innan han therföre niutit fullt wärde. Sker thet, och talar eij then skuldbref gaf innan sex månader ther å inför domaren, eller konungens befallningshafwande, eller genom goda män hos then som skuldbrefwet emottog, och kommer thet emellertid oklandrat i andra, tredie eller fierde hand; gälde tå til innehafwaren hwad han i skuldbrefwet utfäst, och söke sin man. Gitter han eij innan the sex månader fulltyga, at han hwarken penningar eller wärde för sit skuldbref undfått; hafwe ther å eij widare talan, med mindre laga förfall honom hindrat ther å tala; niute tå rätt sin effter ty han bewis framter.

6 §. Finnes någor af list och upsåt hafwa tagit annars skuldbref, och mot aftal penningarna eller wärdet inbehållit; ware skuldbrefwet kraftlöst, när ther å talt är inom nästa tre månader, sedan then list och bedrägeri förmärktes, ehwad thet är kommit i andra eller tredie mans hand, eller icke. Öfwertyges och någor, at sielf fordra, eller af androm uptaga betalning för thet skuldbref han med list, utan penningar eller wärde af annan fådt; straffes som för annat bedrägeri effter saksens beskaffenhet.

7 §. Gifwer någor på goda tro sit qwittobref ifrån sig på betalta penningar, och blifwa the honom sedan förhåldne; tale ther å innan månads dag lagligen eller med witnen til innehafwaren, och ware qwittobrefwet thermed kraftlöst til thes penningarne lefwereras. Hindra honom laga förfall innan förenämda tid ther å tala; niute tå samma