sigh medh een owärdigan förlåfwar, och antingen lägersmåhl eller hembligh wigsell derpå fölljer, antingen hemma i landet eller uthrijkes, hwart de för den orsaken afreesa, föräldrarna till så stoor waanwördnadt och spått, at dhe änteligen begiära deruthinnan skildnadh, så är wähl uti det 2 cap. § 1 stadgat, at olaga förlåfningar äro ogilla, när laga gifftomän hafwa någon skiähligh orsaak at wars deremoth, men om lägersmåhl eller hembligh wigsell derpå fölgdt, och sådant gifftermåhl sökes icke deste mindre at uphäfwas, lijka som consensus parentum wore een så necessaria essentia legittimorum conjugiorum, at de skulle wara ogilla, hwarest den icke wore undfången, finnes intet widare omtallt, än att föräldrarna hafwa fritt sådan olydna medh arflöösgiörande at afstraffa, hwaruppå de så mycket mindre torde reflectera, som få föräldrar sine barn något arf kanskiee kunna lembna, och de, som då arf hade at förwänta, skulle allena kiänna wärkeligheeten af straffet och de andra intet, hwaraf skönjes någon olijkheet af straffet uti ett lijka måhl och förseande willja föllja, men om ansökning till afskildnadh förmäles intet, och emädan någre sådanne casus och twister inom een kort tijdh äre förelupne, hvariblandh man uthan någons förtörnelse kan nämpna Ulf Grips action emot Wivallium, deciderad uti Wexiöö dombcapitel den 20 Iulij A:o 1630, som medh originalacter här kan uthwisas, och som så wähl främmande som wåre egne förordningar uti det måhls afdömmande variera, synes och det behöfwa någon effterrätteligare decision, och fastän föräldrarne i anledningh af Gudz lagh 1. at 4:de budordet som apostelen till de Collosser i det 3 cap. v. 20 förklarar böra skiee i alltingh; 2. at dhet tilkommer föräldrarna at uthgifwa sine söner och döttrar, Deut. 7 v. 3, Ierem. 29: 6, 1 Corinth. 7 v. 38; 3. att föräldrarna måge förmeene döttrarne echtenskap med den dem belägrat, Exod. 22 v. 16 et 17, Deut. 22: 19, som de och måge uphäfwa de löfften, som de Gudi giordt, Num. 30 v. 3 et 6; 4. att föräldrarna äro i Gudz stadh, emädan han intet sielf som medh Adam och Eva uthan igenom föräldrarnas medlande gifwer hwar man sin hustro; 5. at inga arfwingar måga contra jus civile föräldromen till dheras nampn och ägendomb påtwingas, uthan dheras willja och allt skiähl, lib. ff. 23 tit. 2 II: 2 de ritu nuptiarum: nuptiæ consistere non possunt, nisi consentiant omnes, id est, qvi coeunt, qvorumque in potestate sunt; 6. i krafft af Kongl. Maij:tz allernådigste förordningh angående de
