Cap. 17.
Ad § 1. Desse orden häfdar någon annorlunda eller sällier af oskipto, sedan andre laga skiffte begiärt och samtyckt, förmenar Kongl. Rätten således böra ändras, att samma skiffte skall å tinget begiärt, och lagligen bewilliat wara, innan böter honom påläggias, som af oskipto sällier.
Ad § 2. Hwadh torfskördh anlangar, så kan dhen på gräswall icke förbiudas, alldenstundh man eij annorstädes än dher gräswall är kan torff skiära; dock kunde här införas, att man dher medh sparsampt umgår.
Ad § 5. Kongl. Rätten förmenar, att det woro nogh nembna allena det ordet redskap, uthan att specificera det öfriga, som tagas och qwarhållas skall, för dhen, som innom annars ägor medh åwärckan finnes.
Cap. 18.
Ad § 2. Widh ordet färre påminnes, att det är ett ordh, som nu icke brukes.
Ad § 4. Att här gås ifrån gambla lagen, som tillåter i 3 åhr bruka det een således optager; fördenskull synes åhr och dagh wara för kort tijdh, och lähr ingen på det willkor wehla hemmanet optaga.
Ad § 9. Påminnes om torp och hemmans opsättiande, att dher widh bör läggias det reservatum, att dhe eij bohlbyn förnär woro.
Cap. 19.
Ad § 1 och dhe ordh nyttie alla effter sin dehl påminnes, att dhe tydeligare kunde således uthsättias: effter dhen dehl dhe i bohlby äga.
Cap. 22.
Ad § 4. Att dhen, som nedhugger eller förspiller trä, som till prydnad planterade äre, synes föruthan dhe här förmälte böterne böra jembwähl ährsättia skadan, effter mätismannaordom, i meningh mången illwilliande torde finnas, som till att skada eller förtreta sin nästa, desse böter eij achtade, uthan kullhugger eller förspiller dhe trän, som possessor för många penningar eij wille mista.