dem att tala och swara i sina egna, kunna de eij ansees för otienliga persohner, at för någon annan ingifwa en skrift.
§ 16. Alla de här införde böter måge afskaffas, och i det ställe tilläggias den parten tillräckelige expencer, som blifwit lagförd af den, som ingen talan äger i saaken.
Lagkommissionens svar.
§ 2 §. syftar på at utestänga oärlige, oförståndige och sådane advocater, som uphettssa enfaldigt folck til trätor.
§ 4. Tyckes wara onödigt, effter som man nästan aldrig sett någon präst advocera för andra, och thesutom hörer thetta til Kyrckioordningen.
§ 5. [a] Om fiscalers ämbete kan ej specialiter i lagen införas, utan han rättar sig efter sin instruction och fullmacht. [b] Att i lagen står, thet skattebonde må sigh fullmächtig taga i jordetwist, tyckes ej gifwa anledning til thenne argumentation, utan wisar, at skattebonden ej må förbiudas at altid hafwa därwid cronobetiente. Och som i 20 cap. § 3 är præceverat, at bonden ej må förlika bort någon skattskyldig jord; så tyckes Cronan eller ränteägaren derigenom wara säker om sin rätt.
§ 7. At lämna alle fulmächtige protestatem substituendi tyckes wara betänckeligit.
§ 8. Lagcommissionen har tyckt wara bäst, att när hufwudman dör, arfwingarne gifwa ny fulmacht, innan saken fulföljes, efter hända torde, at de willia afstå med en sådan rättegång.
§ 10. Thet är så mycket nödigare, at concepisten sätter sitt namn under skriften, hwilcken han för enfaldigt folck författat, som man elliest ej kan få rätt på then, som anstötelige skrifter upsatt; har sin grund i 1695 års Processordnings 10 §, in fine.
§ 11. Fulmachten kan ej sträcka sig längre, än så länge principalen will bruka then antagne til fulmächtig. Och thetta additement lärer således ej wara nödigt.
§ 12. Sådana specialia kunna ej införas i lagen, utan thetta ankommer på domarens ompröfwande, om twist derom blifwer.
§ 14. Som thetta är en grof giärning och et purt bedrägeri, så tyckes han förtiena at wara ährolöös.
