§ 15. Denna § grundar sig på 1695 åhrs Processordning 20§ circa finem.
§ 16. Som han will förleda rätten til at döma i then sak, theruti han äger tala, så skier rätten äfwen dheruti förnär, och therföre böra böterne wara rättens ensak. Genom skadan fylles contraparten.
Cap. 16.
§ 1. [a] Till det här står, at då exceptio declinatoria fori giöres, bör domaren gifwa sitt utslag däröfwer, lärer wara nödigt det at tilläggia, at domaren ej i samma utslag binder parthen att swara, och betager honom därmed dess exceptiones dilatoriæ, dem han eij kunnat anföra, medan comptentia fori eij warit faststält.
[b] Det här sättes, at parten lämbnas at förklara sitt missnöije, innan nästa dagen till ändagådt, länder till justitiens uppehåld uti de foris, där rättegånger munteligen föras, ty at häradzting, där munteligen ageras, kan wara till ända, förrän de föresatte fatalia till ända luppit, och må [fördenskull uti första instantien på landet missnöije straxt förklaras, och den här uthsatte prolongation, lämbnas till de rätter, hwarest skriftwäxlingar och den deraf flytande widlyftighet äro i bruk.
[c] Där något, som här uthsättes, af den missnögde försummas, må hwarken 20 daler eller mera bötas, och domaren hemfalla, som af detta uppehåld eij lijder, utan inslås i de expenser, som den winnande parten uti hufwuddommen tillärkiännes.
§ 2. [a] Det här sättes, at den, som ohemult klagar öfwer rättens uthslag de competentia fori, skall böta 30 daler eller och mera, som saken är till, lärer fodra ett närmare öfwerwägande. Hoffrätten har sin lön, på det at den samma skall afgiöra de till Hoffrätten hörande beswär, och må fördenskull ej hafwa någon fördehl af twistande parters fehlachtigheeter, då samma fehlachtigheeter ej röra Hoffrätten, utan i det ställe är skiäligare, at den lijdande parten tillärkiännes expensers tillräckelig ärsättning.
[b] Utaf det at ej blifwit i denne balk infördt, hwilka de måhl äro, som i anseende antingen till personen eller till sielfwa saken höra till särskilta fora, kan lätt hända, att uti twister de competentia fori, kan så wäl domaren som parten sig försee, hwilket och orsaken är, hwarföre beswär emot sådanne uthslag tillåtes at anföra. Är
