Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 8.djvu/245

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
237
VID 1734 ÅRS RIKSDAG

§ 2. § tyckes wara tydelig och klar, samt grundar sig på den praxis, som in- som utrikes i sådane måhl brukas.

§ 7. [a] Desse speciales casus kan ej i lagen införas, utan beror på omständigheterne, som therwid finnas, samt klagomålets beskaffenhet; och ther andre skäl kunna fås, tillåter man ej gierna sådane wittnen.

[b] Är af samma beskaffenhet som föregående påminnelser.

§ 8. Den påfölgden, som här omtalas, tyckes ej wara at befara.

§ 13. Man kan ej præsumera, at domaren så obeskedeligen skulle förfara, som här omröres, utan går § därpå ut, at när parten ej förstår, domaren frågar efter wittnes frägd, och andra jäf, som i 7 § omtalas, så at en enfaldig part således må af domaren hiälpas, på det förekommas må, at en orätwis dom genom partens enfaldighet eij fälles.

§§ 18 och 19. Som domaren sökes at förledas genom falskt witnesmål, så har man tyckt, at böterne borde wara domarens ensak, helst och bråttet jämwäl skier inför honom.

§ 27. Swaras som näst förut.

§ 31. Thetta är en specialis casus, som ej kan i lagen införas. Det wore och mycket betänkeligit, att så i gemen stadga, som här anföres, nämbl. att den tillbudne eeden skulle anses så god som gången; emedan man icke alltid kan sätta tro till sådant tillbud, som en illfundig part i sådan casus erbuder sig till, då han wet, att han till eedens wärckeliga afläggande eij kan admitteras, efftersom emot domen wädjat är, och den således laga kraft ännu ej wunnit.

§ 32. Som tå mer än halfwa bewijs äro emot en criminalist, han ej kan af domaren aldeles befrias, så måste saken lemnas till framtiden, efter som framdeles fulla bewis emot honom kunna yppas, hwarpå han til missgiärningen fulleligen kan bindas.

§ 37. [a] § tyckes wara nog warsamt clausulerat och praxis har wisat, at många delieqventer genom swårare fängelse blifwit brachte til bekännelse. Men at domaren, som ex nobili officio på sådant sätt söker få missgiärningsman til bekännelse skall, om dermed för delieqventens hårdnackenhet ej kan uträttas, och sättas i lika fängelse och på lika tid, wore obilligt.

[b] Härom handlar jordabalken 14 cap., Missgbzn 28 cap. 6 § och flere andra ställen.