med mindre at största delen af rättens ledamöter håller lagen för mörk och otydelig.
[b] Wijd det här står, at all dom bör fästas på skiäl och lag, lärer och wara nödigt det at tilläggia, at domen bör wara actis et libello conformis, icke just quoad quantitatem aut summam petitæ rei aut libelli conclusionem, utan quoad causam et actionem institutam, så at det afgiöres, som är instämt, och däröfwer eij dömmes, som icke är instämt.
§ 5. [a] Till det, som här sättes, at i alla rätter skall dom offenteligen afsäijas, kan detta läggias, at ej bör någon domb uhr minnet, utan af papperet, därpå den skrifwen är, afsäijas, på det at ingen misstancka må upkomma, som wore något efteråth antingen tillagt eller ifråntagit.
[b] Alla de böter, som här uthsättes för den part, som ej tillstädes är och dommen afhörer, lända uti ingen måtto till justitiens befodran, utan allenast till dommarens förmån. Och som domen äger samma kraft, sedan den blifwit afsagd, ehwad någonthera eller begge parterne wid dess afkunnande äro tillstädes eller eij; altså kunna desse böter afskaffas, hälst som partens frånwaru ej hindrar dommens afläsande. Uppå häradzting, där rättegångssaker drifwäs munteligen, afsäjes dommen straxt, sedan parterne blifwit hörde, och händer således mycket sällan, at någon part icke är tillstädes och domaren afhörer. Men wid de rätter, där rättegångssaker genom skriftwäxlingar drifwas, kan lätteligen hända, sedan saken är uthagerat, at en part trötnar wid at alla dagar gå och see efter anslaget till domb, och således intet skiäl at beläggia honom med böter, aldenstund dommen lijka fult blifwer afsagd.
[c] Här står, att den, som begiär at få uth den dom, som fälles på häradzting, och den ej löser, skall böta 10 daler, hwilket ochså enligit är med resol. på Allmogens beswär 1723 § 82. Men den, som begiär uth domb wid ciämnärsrätten eller i rådstugurätten, där ciämnärsrätt ej är, och den icke uthlöser, skall böta 2 daler. Böter i desse måhl kunna således bäst förekommas, där den parten, som begiär uth någon domb, straxt ärlägger domlösen, och där han sedan ej afhämtar dommen, lijder ingen annan däraf än han sielf. Men där häradzhöfding ej uthgifwer dom, innan han ifrån tingstad afreser,
