Den 29 Aprill.
Kommo alla fyra Stånden åter tillsamman på Riddarhuset öfwer nya lagen; och sedan Deras Exc:r Riksens Råd sig äfwen infunnit, proponerade H. Exc. Landtmarskalken, om icke det 24 cap. i Bygningebalken nu kunde upläsas.
Thärpå begiärte Hr Erkiebiskopen på Prästeståndets wägnar, at det föregående 23 cap. i Bygningabalken måtte remitteras till K. Lagcommissionens ytterligare. öfwerwägande, hwarest Prästeståndet will ingifwa någre små påminnelser angående berörde capitel.
Det samma begiärte och Borgare- och Bondestånden.
Ridderskapet och adeln gofwo här till sitt bifall.
Och uplästes således 24 cap. Bygningabalken.
Wid 2 § uplästes Bondeståndets Extractum Protocolli, at alle, som creatur äga, måge skallbud lyda.
Äfwen förelästes Hr Abrahamsons påminnelse, at oskattlagde torpare icke måtte befrias för skallebud emot förre förordningar.
Till det första swarades, at uti 15 § i 1664 åhrs förordning om jachter och diurefång blifwa prester, klockare och inhysesfolk undantagne.
Till Hr Abrahamsons påminnelse swarades, at så wida sådane torpare ey annorlunda anses än som drängiar och sielfwa gården jemte alle hemman därunder äga skallbud lyda, så må torpare wara frie, helst som de ofta ey hafwa någon, som achtar hus och hem.
Sedan häröfwer blifwit discourerat, giorde H. Exc. Landtmarskalken qvaestion och frågade, om prester och klockare skola wara frie för skallebud.
Då Ridderskapet och adeln samt Preste- och Borgarestånden swarade därtill ja, men Bondeståndet påstod, at efter indelningzhafwaren intet är frij för sitt bostelle, så måste och prester samt klockare skallebud lyda.
Widare frågade H. Exc. Landtmarskalken, om torpare skulle frikallas.
Ridderskapet och adeln samt Preste- och Borgarestånden beswarade frågan med ja, men Bondeståndet med ney.
Medan denne discoursen förehades, påminte H. Exc. Landtmarskalken, at gången måtte hållas reen, och Hr Landzhöfdingen
