Sida:Familjen Elliot.djvu/246

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 24 —

Jag ansvarar, att ni icke skall tycka om honom, jag är öfvertygad, att vår kusin Elliot är mycket älskvärdare; han har så vackra hästar! har ett anseende som det anstår en väl uppfostrad man. Om vi blott hade fått tala vid honom! Maria berättade då med mycken liflighet att de träffat herr Elliot i Lyme, hvilket hon fann alltför besynnerligt.

”Hvad honom angår, sade lady Russel, så säger jag, fastän jag icke har sett honom, att han är mig odräglig, och att jag icke har någon lust att känna honom. Hans försummade skyldighet att besöka familjens hufvudman, hans giftermål utan att rådgöra med honom, alla dessa förhållanden till sir Walter, hafva gjort ett ganska ofördelaktigt intryck på mig.”

Maria var icke lycklig i sina omdömen; lady Russels utslag hejdade henne midt under hennes loftal öfver herr Elliot: hon gick nu öfver till kapten Wentworth, hvarvid den stolta ladyn och den känslofulla Alice ingenting hade att tillägga; men utan att göra några frågor, fick den sistnämda veta allt hvad hon ville. I samma mohn som Lovisa förbättrades, återfick han sin glädtighet och liflighet; hon var den thermometer som bestämde hans lynne, och säkert älskade han henne med passion. Hon trodde att han