Alice förstod ganska väl hvad han mente; ehuru hon icke trodde sig hafva samma slags högmod som han, höll hon honom räkning derför, att han ej tyckte om fru Clay; och utan att svara honom, antog hon inom sig hans idé, att hos sir Walter underhålla högmodet öfver familjen och dess ansedda förbindelser, som ett medel att skydda honom emot den, som i intet afseende anstod honom.
FEMTE KAPITLET.
Under det att sir Walter och Elisabeth gjorde trägna uppvaktningar hos deras förnäma kusin i Laura-Place, förnyade Alice en annan slags bekantskap.
Man erinre sig, att vid hennes mors död satte man henne i en slags pension i Bath, för att fullborda hennes uppfostran; ehuru hon icke ägde något ljuft minne från den tiden, tänkte hon dock ofta med ömhet och tacksamhet på en af sina kamrater, som då hette miss Hamilton, och som vid denna bedröfliga tidpunkt i hennes lefnad, hade visat henne mycken godhet, hvilken Alices ömma hjerta icke kunde glömma. När hon kom i denna pension var hon fjorton år; en liflig känslofullhet, som mycket utvecklades af hennes förträffliga mor, af hvilken hon var älskad
