Sida:Familjen Elliot.djvu/312

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 90 —

Hon underrättar mig om sin svägerskas giftermål. — Du visste det genom herr Elliot; det borde icke förundra dig.

Han sade icke, med hvem hon skulle gifta sig.

Hvem är det då? frågade sir Walter.

En herr Bentick, kapten Bentick, nu var Alice lycklig att kunna nämna sin väns tillkommande make, utan att hvarken rodna eller blekna.

Bentick! upprepade sir Walter; det är ett kändt namn; du har sett honom: huru ser han ut?

Ganska behaglig.

Han är utan tvifvel stor? han har ett vackert militäriskt utseende?

Nej; hans växt är medelmåttig.

Nå! huru kan man säga, att en karl af medelmåttig växt, kanske till och med liten, har ett behagligt utseende? och en sjöman! låt honom få tio år till, och han skall blifva förfärlig; berättar man dig, hvad Crofts skall göra i Bath?

Amiralen? han fruktar, att han har gikt.

Gikt och svaghet, stackars gamle man! hvad jag beklagar honom! Reser han med ett spann? I hvilket qvarter skola de bo?

Alice kunde ej upplysa det!

Det är likväl hufvudsakligt att veta det, sade Elisabeth, innan man gör dem en visit; sådana qvarter finnas, dit det icke anstår oss att gå . . . . Huru