”Nej, nej, sade Sir Walter; han är Engelsman; det finnes också vackra figurer i England; jag kan säga er hans namn; jag kände honom för några år sedan; men han har synnerligen förändrat sig till sin fördel: det är underligt nog; åren och hans stånd hade bordt verka en motsatt förändring.” Men hans namn, sade lady Dalrympel med otålighet. — ”Wentworth, kapten vid flottan. Jag har sett af tidningarne att han har utmärkt sig. Hans syster är hustru till amiral Croft, som har arrenderat Kellinch-Hall.”
Alice hade kunnat svara för hennes far, hennes hjerta hade sagt henne den mannens namn, hvars utseende hade frapperat dem, och hennes ögon besannade det; hon följde Sir Walters, och såg kapten Wentworth på afstånd midt ibland flere karlar: han tycktes vända bort sina ögon, och så länge hon vågade observera honom, såg han icke åt hennes sida.
Jag fick se honom ett ögonblick för sent, tänkte hon; han vände sig säkert åt denna sidan när min far och grefvinnan beundrade hans utseende. Concerten fortfor; hon var tvungen att låtsa höra — och se på musikanterne; emellertid vände hon än en gång sina ögon åt Wentworths sida; han var icke mera der; kanske söker han att närma sig till henne;
