Hoppa till innehållet

Sida:Familjen Elliot.djvu/69

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

— 63 —

böjelse för henne, som kunde göra honom olycklig: men den stackars mistriss Clay kan visst icke väcka den; med alla sina förtjenster saknar hon dock den att vara skön; hennes utseende är af det slag, som icke väcker någon uppmärksamhet, och det är intet farligt: sir Walter, som du väl vet, är grannlaga; således kan mistriss Clay vara här i all säkerhet. Dessutom, har du glömt, att sir Walter ofta talar ur en skämtsam ton om detta fruntimmer? Hennes fräknar och hennes tänder skulle framställa ett oöfvervinnerligt hinder för den förening du befarar; han har en afgjord afsmak för fräknar; hvad mig angår, så skulle jag gerna se emellan fingrarne med min väns brister, men min far skulle aldrig vänja sig vid dem. — Hennes brister äro likväl ganska obetydliga, sade Alice. Jag har kändt fruntimmer, som oaktadt dessa naturfel varit ganska förledande: dessutom tror jag att det knappt finnes några yttre fullkomligheter, som man icke glömmer för smickrets röst och ett gladt lynne; man ser dem slutligen icke.

— Helt annorlunda tänker jag, sade Elisabeth, och såg sig med detsamma i spegeln; jag tror tvertom, att man lätt förlåter några karaktersfel för det regelbundna i sjelfva anletsdragen och sjelfva figurens fullkomlighet; huru härmed, än må vara, så