Sida:Familjen Elliot.djvu/82

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

— 76 —

promenad, hvilket de med nöje antogo, alltid färdiga att gå ut och att prata.




SJETTE KAPITLET.

Alice behöfde intet resa till Upercross, för att lära huru ombyte af ställe, vore det ock endast på tre mils afstånd, ofta förorsakar en förändring i lefnadssätt, umgänge, opinion och tankar; hon hade aldrig varit hos sin syster utan att deraf öfverraskas, och att önska flere af Elliotska familjen den förmån att se, huru de saker som vid Kellinch-Hall ansågos för så högst vigtiga, voro antingen alldeles okända vid Upercross, eller ansedda som ganska likgiltiga. Oaktadt denna erfarenhet, väntade hon sig likväl, att den stora händelsen — familjens flyttning och nyheten att höra Kellinch-Hall bebos af fremlingar, skulle reta grannarnas nyfikenhet; hon sjelf, likasom hennes omgifning, var så sysselsatt dermed de sista veckorna; hennes eget hjerta var så uppfylldt deraf, att hon hade föreställt sig, att de icke skulle tala om något annat med henne, och fördömde på förhand allt beklagande, alla tröstegrunder och alla frågor om de nya gästerna och deras familj; men hon slapp för godt köp, och de äldre Musgroves anmärkningar och efterfrågningar inskränkte sig till följande: