— 78 —
tala derom med Musgroves: de hade ingen, eller åtminstone ringa känsla för det, som ej rörde dem sjelfva; Att vakta — eller föröda deras vildbråd, sköta deras hästar och hundar, genomögna tidningsbladen, sträcka ut sig på en soffa eller i en fåtölj, titta ut genom fönstret, och se efter om det blir fult eller vackert jagt-väder, äta en god frukost, dito middag, så tillbringades tiden af herrarne Musgrove; fruntimren åter använde den sålunda: modren till hushålls-angelägenheter och att besöka grannarna; de unga vid toiletten, att promenera, dansa, spela och jollra. Alice, öfverlemnad åt sig sjelf, visste bättre begagna sin tid; men hon visste ock att hvar och en har sin smak, sina sysselsättningar, sina samtalsämnen hvilka de icke öfvergifva; och för en eller två månader som hon skulle tillbringa i Upercross, ansåg hon det icke löna mödan att motsäga dem: hon beslöt derföre att rätta sig efter dem; och att icke vara en ovärdig medlem i den sällskapskrets hon nu tillhörde; hon bjöd således till att lugna sin inbillning, att aflägsna sina minnen, och att så mycket möjligt vore, lämpa sina tankar efter deras, med hvilka hon nu var. Hon fruktade icke en gång att få ledsamt under dessa tvenne månader; det låg i hennes karakter att vara lycklig genom deras sällhet, som omgåfvo henne, och de goda Musgroves
