— 87 —
i ensligheten. Följaktligen tyckte hon att Herr och fru Musgroves partiskhet för sina döttrar var ganska naturlig; det roade henne mer att se deras förnöjelse, än att sjelf få beröm. Sällskapet ökades ofta genom besök af grannarna; det var icke talrikt, men utgjordes af goda menniskor, och familjen Musgrove, som var den rikaste och mest ansedda, såg mera folk, och gaf större måltider, än alla andra: Herrgården i Upercross var den allmänna mötesplatsen för dem, som bodde i trakten; man erfor der ett godt bemötande, hade sin frihet och roade sig. Miss Lovisa och Henriette dansade med passion; och hvarje afton slutades med en liten bal för tillfället, som var ganska liflig och munter.
Omkring en mil ifrån Upercross bodde en familj, mindre väl lottad af lyckan; de voro kusiner till Musgroves och berodde af deras välvilja; vid minsta vink och vid alla tillfällen voro de färdiga till allt, som kunde roa deras kusiner; den artiga Alice bidrog också dertill så mycket som berodde af henne; som hon icke mera var i danssjukans ålder, så valde hon en stillare befattning, och åtog sig gerna orkestern: vid pianot spelade hon flere timmar kontradanser för dem. Pappa och mamma Musgrove, som icke voro mindre förtjusta i sina döttrars
