— 131 —
skade Mc Murdo, i det han lämnade rummet och försiktigt stängde dörren efter sig.
Med spänd uppmärksamhet väntade mördarna. De räknade kamratens steg, då han gick genom korridoren. Och så hörde de honom öppna förstugudörren. Några ord växlades, de märkte främmande steg i gången, hörde en obekant röst. Strax därefter slog en dörr igen och en nyckel vreds om i låset. Rovet var i fällan. Tiger Cormac skrattade hemskt och basen Mc Ginty slog sin stora hand för munnen på honom.
— Så tig då, galning! viskade han. Ni blir annars vår undergång!
Ett mummel hördes från rummet bredvid. Det ville aldrig sluta. Men så öppnades dörren och Mc Murdo visade sig med fingret på läpparna.
Han gick fram till bordsändan och såg sig omkring på dem. En förändring hade kommit över honom. Hans sätt var mannens, som har ett stort verk att fullgöra. Hans ansikte hade granitens fasthet. Hans ögon glänste bakom glasögonen. Han hade blivit en människoledare. De stirrade på honom ivrigt och intresserat. Men med samma underliga uttryck lät han sin blick gå från man till man.
— Nåå! utbrast till sist Mc Ginty. Är han här? Är Birdy Edwards här?
— Ja, svarade Mc Murdo långsamt. Bir-
