Sida:Filius Prodigus Seu Imperitus Peregrinans-1645.djvu/88

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


Kan skee then gången, tu äter tå
Så mycket som starcka Karlar twå.
Men sägh hwadh kan tu för Arbeete göra?
Sedan wil jagh fuller om Lönen höra.
Kan tu smija Lijar, Spijk eller Bill?
Eller annat som länder Hwset til?
Eller kan tu bruka Åker eller Äng?
Nu wil jagh höra hwadh tu äst för een Dräng.
Ac.Intet kan jagh aff thenne här Ämbeet,
Det wil jagh göra, som jagh göra weet.
Sven.Hwadh är tå hälst som tu kan göra?
Ac.Alt annat som j migh sättie före.
Sven.Kan tu tå göra Träskeeder och Skoo?
Ac.Det kan jagh ey eller min Fader godh.
Sven.Så släpper jagh tigh wist wall medh min Swijn,
Dem må tu tå wackta medh Stafwen tin.
Ac.Käre Fader, det må wara mitt Kall,
Jagh them wäl föda och förestå skal.
Sven.Holfredh, kom hijt rätt strax, du moste nu
Släppa thenne Bussen til Swijnen vth.
Hwem weet han tör wara migh nyttigh,
Och i sitt Kall stadigh och flijtigh;
Han kostar migh ey meer än Maaten,
Jagh är medh honom wäl belåten.
Hoos migh skal han wäl blifwa födder,
Doch icke alt för myckit gödder.



Actus V. Scena III.

Acolast. Holfredh.


Ac.O Hwilken hunger jagh må lijda!
Min Mage och Inelfwer swijda.