220
betänksamhetens kontroll. En drottning Elsabet till hjärnan och en Maria Stuart till karaktärsläggningen, utförde hon ofta handlingar av ytterlig djärvhet med ett utseende av synnerlig försynthet. Många av hennes tankar voro bindande logiska syllogismer; men olyckligtvis förblevo de alltid tankar blott. Endast ett fåtal voro ologiska antaganden; men tyvärr voro dessa de, som oftast togo sig uttryck i handling.
Dagen efter kärleksförklaringen fann hon Gabriel Oak borterst i hennes trädgård, sysselsatt med att slipa sina fårsaxar för nästa dags klippning. Alla hyddor i närheten voro mer eller mindre skådeplatser för samma operation; surrandet av slipningen steg mot himlen från alla delar av byn liksom från ett vapenhus vid ett fälttågs början. Krig och fred sammanfalla i sin förberedelses stund — liar, skäror, saxar och trädgårdsknivar stå i samma led som svärd, bajonetter och lansar i deras gemensamma behov att vässas till spets och egg.
Cainy Ball vred handtaget på Gabriels slipsten, i det hans huvud utförde en melankolisk rörelse upp och ned för varje varv av hjulet. Oak stod ungefär i den attityd som Eros har då han vässer sina pilar: hans gestalt var lindrigt böjd, med kroppstyngden vilande på saxarna som slipades, och huvudet lutande åt sidan, med en kritisk hoppressning av läpparna och rynkning av ögonbrynen, som underströk hans kroppsställning.
Hans matmor trädde tram och såg på dem
