Sida:Forn-Swenskan.djvu/136

84

Ordbildning.

1. 1. • gjalda, betala; gjald, betalning.
      • verpa, kasta; varp, kast.
      • hverfa, wända om; hvarf, wändpunkt.
   2. Af förswunna verber:
   • (fella, trötta ut) fell, skinn; fjall, fjäll; full, full.
   • (stella, hwila) stallr, postament.
   • (blinda, fela) blindr, blind; bland, blandning; blundr, blund (Eng. blunder, fel).
2. Conj. ljud e (i, ja), utan position; afljud a, utan position, á, e, o (u).
   1. Af qwarblifna verber:
      • nema, taga; nám, den handling att taga.
      • gefa, gifwa; gjöf (eg. gif), gåfwa.
      • kveða, säga, qwäda; kviðr, utsaga.
      • liggja, ligga; leg, läge; lag, ordning.
   2. Af förswunna verber:
      • (frema, främja) framr, modig; frum, primitiæ.
3. Conj. ljud i eller jó (jú); aflj. ëi eller au (ø), i eller u (e eller o).
   1. Af qwarblifna verber:
      • skína, skina; skin, sken.
      • líða; gå; leið, wäg.
      • víkja, wika; vík, wik; vëikr, swag.
      • kljúfa, klyfwa; klauf, klöfwe; klyf, packsadel.
      • rjúfa bryta; rauf, rift; rof, brytning.
   2. Af förswunna verber:
      • (híta, wara warm) hëitr, het; hiti, hetta.
      • (ísa, wara blank) ëir (gl. ëis), F.-Sw. ér koppar; ísarn, járn (eg. íarn), jern.
      • (ljúfa, skydda) ljúfr, ljuf; lauf, löf; lof tillåtelse.
4. Conj. ljud a; aflj. ó.
   1. Af qwarblifna verber:
      • fara, fara; far, gång; för, resa.
      • hefja, häfwa; haf, haf; hófr, hästhof.
      • vaða, fara fram; óðr, rasande.
   2. Af förswunna verber:
      • (dala, tryckas ned) dalr, dal; dœl, liten dal.