Syntax. Prsepositioner. 107 eptir, estl,', elt, styrer acc., nar det swarar mot det Lat. /lost, bade rorande tiden och ordningen; dativ, nar det swa rar mot seennllttnl, enligt, langsmed, eller der det bemarker ett forfoljande, mhemtande, t. ex. eptir miV^au inorFun — ?f. 8»ttl Kum! V^lt liroVur BINN — — optlr orr«Btun», efter slagtningen; es»tir auui, utesler an; 6s»tir er liaun er kurvum lil, enligt hans bord; — »t rlc^a eptir k6I»F» siuum, rida efter sin foljeslaga re; »t »6n6» eptir pr«Bti, skicka bud efter presten. l^^rir styrer accus. i betydelsen: forut for, i stallel for; dativ i betydelsen framfor, i aseende eller ahorande af, medelst. Lat. /i^o/ite,', t. er. litlu l^rir vetr, litet fbr wintern; »t kaup» s^rlr «liilliuF», kopa for skillingar; »t t»l» lanFt ereutll l^rir IlVinn, halla ett langt tal for folket; hrir hvi, af den orsak; ek F»t eliki verit i srioi l^rir li^num, jag fick ej wara i fred for honom. lln6ir har accus. efter sig i betydelsen inunder, ine mot; dativ i betydelsen inunder, hos, i ens wald; t. er. sl ssanFH uullir h»li',t, att ga under tak fran fria luft ten, men Fl>nz>» unllir att ga nagra steg un der sjelfwa taket, icke komma utanfore; Karm »tti le na less» unllir l»ver^ulu lnanni, han hade gods pa renta nastan hos hwarje man; er ciss! uullir hvi l«om!t, det kommer ej an derps. Islir styrer accus., utom wid wanliga tillfallen, der det bcmarker en rorelse till stallel, afwensom i betydelsen: me ra an; »t saf» )/lir sex stunllir. styrer accus. i betydelsen: efter, t. er. nt taka «rt «t e'in!,l,vi'l'n, tåga arf efter nagon; re»» Kumkl at frNn,l» B',,»n, resa grafhog st en sin frailde. Eljest sty rer det dativ; l»»l,n l^o »t V»2BtLnuln; li»nu v»,V »t «lein,, blef till sten; »t Bumri, till sommaren. Ofra, nar »t sattes till ord som lins, livimr, liiill o. d., med egarens namn i genitiv, utelemnas dativet, och det ser salunda ut som styrde »t genitiv, t. ex. »t Vi»rn»r, de togo in hos Bjorn; har ar «liv»!» utelem nadt. Afwen sattes pa lika satt i nyare spraket genitiv
