«Förr, i den frikostige Kung Hakans dagar, buro wi Norrmän öppet guldringar om armarna; nu är den tyranniska kungen så girig och nidsk, att han nedgräfwer guldet i jordens sköte.
Detta konstiga 6ruttllVN^i lär ej wara uppkommet förr än wid pass 850:talet. De äldre drottqwäden, t. ex. Brage skalds och det så kallade krakumal, om Ragnar Lodbrok, äro mycket enklare. Men i 13:de och 14:de seklet finnas drottqwäden, så konstiga, att alla stafwelser bilda rim.
§. 129. Ett metrum, alldeles som dróttkvæi, men
fyrataktigt, blef wid pass år 1000 mycket brukligt: det kallas
hrynhënda (af hrynja, klinga) och är mycket wälklingande,
t. ex.
I^6tu varp li l^ptiuF «iau lan^ri, l/lfKisk Fullit ealtVg) f^^is F»l>lnr ok 8!l8lVur st^li; Btl>Vuln ll6!t Uln Bt»l»nFr no^Van eitli Flill i l)anaveitii. D. a .: l^joln lau^ri v»rp (det sula hafsskum slangdes) nt> »n ll l^ptinF (utifran mot lyftningen »a steppes); rau^a dilVlgk (det roda gulo, ): de gyllene wimplar swaja de) «k slliilTar st^ri (ofwer steppets styrare); tastllFl- sfriz- (): den waldsamma winden) llniii^z lurv Fl^ztri (tryckte nedst, bugade den glansfmyckade furen, ): det strålan de furuskeppet). Bt!rVum st^lum (de styfwa stal, 3: stalsatta stammar) lislt (holl du, styrde du I^Kung Magnus) nnrVan u«n Bt»s»l,Fr i Van3vel6l (soderut om Stawanger till Dan mark) al»r (hafsstrommarna) dlk^usk k^rir (bafwade tillbaka for farten); elmars (waderhastens, ): steppets) t^ppi (masthufwu den) ellli Flik (elden lika, naml. af guld) uzipi (skeno hogt uppe).
