Sida:Forn-Swenskan.djvu/169

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Vcrslara. l^nnllenll». 117 130. I Forn-Nordiskan finnes ett mycket onuyckt me trum, som rna handa faller bast i nyare lasares smak, ty det har, utom ailiteranonen, werkliga rad-rim, twa och twa. Me, tem ar for ofrigt tw^taktig, med tws fjerdedelar i hwardera takten, men med afwikelser pa wanligt satt. Detta metrum kallas lunliVNlla: zxenFr ril kr 01l j om I"5 ok I lloru. I"'" i IIuFU IIOFFVIU 1 lirZL "" l D. a .: Nu ar hersens hamd fullkonmad mot Konungeni (ty) warg och om gar ofwer ynglingens (o: Pngwe-attmannens) barn. Hallwards huggna lik dref (nyst) ut ps hafwet; or nens nabb sliter Snarfares sar. Ofta finnes twa par, hwilka bilda halftim, t. ex. vostr kur elt ok ver, en eli ViVris lier munBtran6l»r m»r, tt) 'or ar halftim mot -ar. Afwen helrim: v»r o6<la »t ok e^g Fu»t; orVstir ok z;at Lirikr 2t h»t. h. 13!.. Ett helt qwade innehaller stera, ofta ganska mmn Za erenlli, eller stropher. Stundom aro de indelade i tvista afdelningar fßti>si»lnill), wid hwilkas slut ett omqwade (stek) p 3tw^ eller fyra rader, ofta med en liten forandring, uppre«  pas. T. «. i koluVlsuLn, en dlkt af EZil Skallaglimsfon; Exempel: Rn, er K«rB!s > lwlull " " » Frun glitr 312 un6ir Bnar> I s»ra ? l>">" 8V» er lnitt ok kar;