Hoppa till innehållet

Sida:Forn-Swenskan.djvu/67

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

LMlara. Conf. Uttal. 15 ») Endast Labialerna och Lingualerna hafwa sarskilda tec ken for hwarje nuauce af ljuden. Gutturalerna sakna tecken for swaga aspirationen och nasalen; dock uttryckes den forr«  mycket ofta i handskrifterna med N och hores alltid i uttalet; den sednare uttryckes i nagra fa mycket gamla Norska hand skrifter med 7^; i Gotiskan antingen med l, eller z^, i Gotiska runorna med en monographisk foroubblmg af e ellers, antingen A eller A, i nordiska runorna ofta med blotta k. Egentlige»! wore att gora skilnad mellan blotta n^ och »^, afwensom mel lan u och nli; det forra uttryckes i Gotiskan ofta med enkelt 11, s. Hulis, l. 11«1,ru3, l. linnFrus; det sednare med AA, s. eg. Det forra tecknet uttrycker i handskrifterna bade n^ 06) n^; desta hafwa afwen ett eget tecken for «6, naml. s>s. Pa samma satt star K i runorna icke blott for k och F, utan afwen for «A, u^- och n^k. b) V har en dubbel betydelse: det ar dels a) swag la bial^aspiration, dels l>) semivocal, eller skarpt 11. Ut talet af bada ar det samma; dock wore rna handa rattast att gora nagon skilnad mellan dem, t . er. att skrifwa det forra, som Forn-Saxerna, med det andra med >v. 0) t^ och ti aro en och samma bokstaf; i aldsta hand skrifterna nytyas pa Anglosaxiskt wis mest t!, i sednare li. §.10 . Uttalet af Co nson ante rna. Z , v, Hi, ?, V, X prononceras alldeles som i nyare nor diska spraken. P ar ti» och uttalas som det Engelska tk i lkink, tdan^:, eller som Grekiska H, pa ett wistt laspande satt. Var och uttalas som ett swagt Z» eller som Eng. tli i tli',B. ultalas fore de oppnå vocalerna a, « , u såsom wart 11, fore e, i, V, Ze, w^ såsom lil,^, enligt nuwarande prononcia tionen. (^ uttalas efter en vocal i slutet af en stafwelse ungefar som Fl»; fore de slutna vocalerna e, i, n, w, — som H. H fore v uttalas som k, t. e^r. llvam, l . Kvam. k' uttalas efter en vocal i slutet af en stafwelse som v;