40 Verbalflexion, stark. sammandraget^ (eg. «iouci) (eg. Btl»n6inn) Anm. V«x» har oftast i prset. Plr' uxum. Redup l ications-klasien. Denna består af verber, hwilka redan uti infinitiven hafwa en stafwelse, som eldest ar charakte^ ristisk for preteritum i de forra klatzerna, och hwilka harigen? om wisa sig wara pa en sednare afiedningspunkt. Dylika ord kunna icke pa wanligt satt genom afijud bilda starta preterita och maste derfore reduplicera, eller satta framfor ordet, en staft welse, bildad af detz forstå consonant med diphthongen ei (eg. »,); i verber, som borja med en vocal, endast »» eller ei. t?-> <- n /urspr. bildadt af ctt strloradt verb af I:sta klatzcn X I', /urspr. af ctt forl. verb, swafwande mellan Z:dra^och4:de V klaycn, nainligen: lita il«t latum lelinn eller X lut» lut luluin llllinn PN«t. leiiat ell. leilot. , /urspr. af ett forloradt verb af 3:dje klahen «X pr«:t. leileiii. lilum.2 /"^'p^' "f " forl. verb af 3:dje klatz. b X prwt. lileiklaup. a^s3 (juB3 3U5 uzulu ozinn) pr :«t. Lli!Us. Men nu sammandrages efter §. 19 (jfr. H< 27) leilall till lell, leillit till let, leileik till sleiei^ lek, lileililau^ till sllleiauf^ l«^6fi, eiaus till 108. Man ser, att genom denna sammandragning preteritum antingen fatt e eb ler och derefter kunna verberna af denna klast delas i 2:ne afdelningar. I F. . -S. har mera qwarblifwit af urfprungl. i ljudet, derigenom att ord med » och pafoljande po si ti on hafwa oftast i preteritum Ho, t. ex. l»!!», t^joll; liallla, l^cilli. De 3:ne afdelningarne Hro: a) med pret. 6 . Uti mf. oftast», li, ei, y, b) med prlVt. Uti mf. oftast »u. v. te Conjugationen
Sida:Forn-Swenskan.djvu/92
Utseende